Idag har allt varit upp-och-ner-vänt. Dagen startade med att tåget hade något problem, så det blev försenat och jag fick springa till skolan för att precis hinna i tid till min första lektion. Skoldagen gick bra och var rolig. När jag stod och väntade på bussen tillsammans med en tjej från Irland så märkte jag att jag inte hade någon väska med mig, utan den hade jag glömt kvar på skolan. Jag fick återigen springa för att hinna till skolan och tillbaka till busshållplatsen innan bussen till Anchuelo gick.

Hem och käka, göra läxor och krångla med CSN och därefter bar det av i en väldans fart, eftersom jag lämnade huset på tok för sent, för att hämta barnen på skolan. På parkeringsplatsen kom jag på att jag hade glömt att ta med nått drickbart till barnen, men det var inte mycket jag kunde göra åt det.

Utanför skolan bjöd den norska familjen in mig och barnen på lunch/middag hos dem, så vi åkte dit och umgicks med dem efter skolan. Vi stannade allt för länge, och var inte hemma föränn 8.45. Barnen var trötta och griniga. Mamman försökte leka med dem, men det slutade med att bollar kastades i köket, träffade en tallrik med stekta ägg som smetades ut längs väggarna och köksluckorna. Ett glas sprack och skrik och grin fyllde hela huset. Kabalik och jag var den enda som inte skrek.

Nu är det äntligen TYST i huset. Alla sover utom jag och om några minuter sover väll också jag.

Phu, hoppas på en... inte bättre... inte roligare... men... annorlunda dag imorgon!